Välkommen med!
Vi är alla en del av biosfären!

Med sina tiotusentals öar och skär är Skärgårdshavet en unik plats på jorden. Det är en levande arkipelag, med närmare 100 bebodda öar. Kulturlandskapen och de många olika naturtyperna, både över och under vattenytan, gör Skärgårdshavet till ett av de artrikaste områdena i hela landet. läs mer

Forum för Skärgårdsforskning
Sommarjobb på Högsåra
Beställ vårt nyhetsbrev
Fråga forskaren

Bobarhetsanalyser

Frågan om hur bobar Pargas skärgård är har under året 2025 diskuterats och utretts i arbetsgrupper bestående av fast- och deltidsboende i Iniö, Houtskär, Korpo och Nagu. De bobarhetsanalyser som detta arbete resulterat i har nu publicerats på denna sida. Bobarhetsanalyserna har förverkligats under projektet Bobarhet på Pargas öar (09/24 – 12/25) med hjälp av finansiering från Leader och Svenska Kulturfonden. Läs mer…


UPPLEV BIOSFÄROMRÅDET

Knattelabbet
Bli skärgårdsforskare för en dag i Knattelabbet i Skärgårdscentrum Korpoström.
Expedition Skärgårdshavet
Expeditionerna är ett miljöäventyr, som bjuder på program som barnfamiljer kan utföra på egen hand i 15 gästhamnar runtom i Ålands och Åbolands skärgård.
Biosfärstigen i Korpo
Biosfärstigen är en 1,8 km lång runda genom varierande natur intill skolcentret i Korpo och Verkans gästhamn. Balans mellan människa och natur är det genomgående temat och öppnar upp vad vårt Skärgårdshavets Unescobiosfärområde handlar om!
Visit Pargas
Visit Kimitoön
Skärgårdshavets nationalpark
Skärgårdscentrum Korpoström

AKTUELLT FRÅN FACEBOOK

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Upea meremme | Vårt fantastiska hav
Läs mer och anmäl dig/Lue lisää ja ilmoittaudu: https://valonia.fi/tapahtuma/upeameremme/

🌊Undervisar du i den grundläggande utbilningen som klass- eller ämneslärare? Är du intresserad av hållbar utveckling och Östersjöns tillstånd? Vill du snabbt och effektivt få information om aktuellt undervisningmaterial i dessa ämnen? Kom med på vårt webinarium och du får en överblick över material och aktiviteter som skapats för elever i den grundläggande utbildningen.  

🌊Opetatko perusopetuksessa luokan- tai aineenopettajana? Oletko kiinnostunut kestävästä kehityksestä ja Itämeren tilasta? Haluaisitko nopeasti ja tehokkaasti tietoa ajankohtaisista oppimateriaaleista näihin aiheisiin liittyen? Tule mukaan webinaariimme – saat yleiskuvan materiaaleista ja aktiviteeteistä, jotka on suunnattu perusopetuksen oppilaille.Image attachmentImage attachment+1Image attachment

Upea meremme | Vårt fantastiska hav
Läs mer och anmäl dig/Lue lisää ja ilmoittaudu: valonia.fi/tapahtuma/upeameremme/

🌊Undervisar du i den grundläggande utbilningen som klass- eller ämneslärare? Är du intresserad av hållbar utveckling och Östersjöns tillstånd? Vill du snabbt och effektivt få information om aktuellt undervisningmaterial i dessa ämnen? Kom med på vårt webinarium och du får en överblick över material och aktiviteter som skapats för elever i den grundläggande utbildningen.

🌊Opetatko perusopetuksessa luokan- tai aineenopettajana? Oletko kiinnostunut kestävästä kehityksestä ja Itämeren tilasta? Haluaisitko nopeasti ja tehokkaasti tietoa ajankohtaisista oppimateriaaleista näihin aiheisiin liittyen? Tule mukaan webinaariimme – saat yleiskuvan materiaaleista ja aktiviteeteistä, jotka on suunnattu perusopetuksen oppilaille.
See MoreSee Less

1 week ago
Första gruppen ute med håven för i år! 🌊🦐 Isbitar flöt ännu i havet när ÅA-studerande från ämnesföreningen Biologica var på plats igår. Trots kyliga förhållanden fångades både märlor och en pungräka! 

Superkul att få berätta för er om Skärgårdshavets biosfärområde och visa Knattelabbet. Vi ses igen! 💙🌿

@biologica_rf @skargardscentrumkorpostrom @archipelagoseabiosphere @aboakademi 

#knattelabbet #kidslab #junnulabraImage attachmentImage attachment

Första gruppen ute med håven för i år! 🌊🦐 Isbitar flöt ännu i havet när ÅA-studerande från ämnesföreningen Biologica var på plats igår. Trots kyliga förhållanden fångades både märlor och en pungräka!

Superkul att få berätta för er om Skärgårdshavets biosfärområde och visa Knattelabbet. Vi ses igen! 💙🌿

@biologica_rf @skargardscentrumkorpostrom @archipelagoseabiosphere @aboakademi

#knattelabbet #kidslab #junnulabra
See MoreSee Less

2 weeks ago

1 CommentComment on Facebook

Heja👏!

Ännu hinner man söka! Vielä ehtii!

Högsåra Byalag rf

Ännu hinner man söka! Vielä ehtii!

Högsåra Byalag rfSommarjobb i Pop-up Knattelabbet på Högsåra! 2 personer – 2 veckor

Knattelabbet erbjuder lärorika upplevelser om skärgårdens natur och kultur för alla åldrar, med särskilt fokus på havet. I år ordnas Pop-up verksamhet under två veckors tid på Högsåra 22.6–5.7.2026.

Vi söker 2 unga sommarjobbbare (20 år eller yngre), ansök senast 19.4! Mera information om jobbet och hur du söker: skargardscentrum.fi/program/knattelabbet/

www.biosfar.fi
_______________________________

Kesätyö Pop-up Junnulabrassa Högsårassa!
2 henkilöä – 2 viikkoa

Junnulabra tarjoaa elämyksellisiä oppimiskokemuksia saariston luonnosta ja kulttuurista kaikenikäisille, erityisesti vedenalaista ja merellistä luontoa painottaen. Tänä vuonna järjestetään kahden viikon ajan Pop-up-toimintaa Högsårassa 22.6.–5.7.2026.

Etsimme kahta nuorta (20v. tai alle) työntekijää, hae viimeistään 19.4! Löydät lisätietoa työstä ja miten hakea täältä: skargardscentrum.fi/ohjelma/junnulabra/?lang=fi

www.biosfar.fi

#högsåra #knattelabbet #junnulabra #archipelagoseabiosphere
See MoreSee Less

2 weeks ago
FRÅGA FORSKAREN - KYSY TUTKIJALTA

//SV 
Vad kan en person som bor vid Skärgårdshavet (barn, familjen, markägare, dikesägare, båtägare, fritidsfiskare, simmare, bastu ägare, byalag) göra för havets välbefinnande? 

En person som bor vid Skärgårdshavet kan göra ganska mycket för havets välbefinnande. Många små saker tillsammans gör stor skillnad, särskilt eftersom Östersjön är ett känsligt hav med lite vattenutbyte. 
Här är konkreta saker som passar olika människor och grupper i vardagen: 

-Som barn eller familj: Plocka skräp på stranden när ni badar eller promenerar. Lär känna djur och växter i havet – när man känner dem vill man också skydda dem. 
-Undvika att lämna plast i naturen. Vara nyfiken: fråga varför vattnet ibland blir grönt (algblomning). 
-Som markägare eller dikesägare: Lämna vegetationszoner vid diken och stränder som fångar upp näringsämnen. Skapa eller bevara små våtmarker som renar vatten innan det rinner ut i havet. Minska användningen av gödsel nära vatten. Se till att diken inte leder jord och näring rakt ut i havet. 
-Som båtägare: Använd tömningstationer för toalettavfall i stället för att släppa ut det i havet. Undvik att köra i grunda vikar med mycket vegetation. Använd miljövänliga bottenfärger eller andra metoder mot påväxt. Tanka och serva båten så att olja och bränsle inte läcker. 
-Som fritidsfiskare: Följ minimimått och fiskeregler. Släpp tillbaka fisk som är för liten eller lekfisk. Ta bara så mycket fisk som ni verkligen använder. Rapportera eller delta i medborgarforskning om fiskbestånd. 
-Som simmare eller bastuägare: Använd miljövänliga tvål- och rengöringsmedel vid stugan. Se till att avloppsvatten från stugan renas ordentligt. Undvik att kasta skräp eller mat i vattnet från bryggan. Håll stranden så naturlig som möjligt (vass, stenar och växter skyddar livet i havet). 
-Som byalag eller lokalsamhälle: Ordna strandstädningar och naturdagar. Skydda våtmarker, strandängar och grunda vikar där många arter lever. Sprida kunskap om hur man kan minska övergödning. Samarbeta med kommuner och organisationer som arbetar för havet.

År 2025 startade vi upp Fråga forskaren -verksamheten i samband med Skärgårdshavets år 2025. Frågor till forskare kan skickas in av vem som helst som funderar över något om skärgården och Skärgårdshavet. Vi hittar lämpliga forskare att svara på frågor fyra gånger per år och vi delar svaren via våra kanaler på sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Stort tack till alla som har skickat in frågor! 
Den här gången ges svaren av Conny Sjöqvist, forskare och doktor i marinbiologi vid Åbo Akademi. Illustration: Hanna Karvinen.

---------------------------------
//FI
Mitä Saaristomeren rannalla asuvat ihmiset (lapset ja perheet, maanomistajat, ojan omistajat, veneen omistajat, vapaa-ajankalastajat, uimarit, saunan omistajat, kyläyhdistykset) voivat tehdä meren hyvinvoinnin hyväksi?

Saaristomeren rannalla asuva ihminen voi tehdä melko paljon meren hyvinvoinnin eteen. Monet pienet teot yhdessä tekevät suuren eron, erityisesti siksi, että Itämeri on herkkä meri, jossa veden vaihtuvuus on vähäistä. 
Tässä on konkreettisia asioita, jotka sopivat eri ihmisille ja ryhmille arjessa:

-Lapset ja perheet: Kerätkää roskia rannalta, kun käytte uimassa tai kävelyllä. Tutustukaa meren eläimiin ja kasveihin – kun ne tuntee, niitä haluaa myös suojella. 
-Välttäkää muovin jättämistä luontoon. Olkaa uteliaita: kysykää, miksi vesi joskus muuttuu vihreäksi (leväkukinta).
-Maanomistajat tai ojan omistajat: Jättäkää ojiin ja rannoille kasvillisuusvyöhykkeitä, jotka sitovat ravinteita. Perustakaa tai säilyttäkää pieniä kosteikkoja, jotka puhdistavat vettä ennen kuin se virtaa mereen. Vähentäkää lannoitteiden käyttöä vesien lähellä. Huolehtikaa, etteivät ojat johda maata ja ravinteita suoraan mereen.
-Veneen omistajat: Käyttäkää käymäläjätteiden tyhjennysasemia sen sijaan, että päästätte ne mereen. Välttäkää ajamista matalissa lahdissa, joissa on paljon kasvillisuutta. Käyttäkää ympäristöystävällisiä pohjamaaleja tai muita keinoja estämään eliöiden kiinnittymistä. Tankatkaa ja huoltakaa vene niin, ettei öljyä tai polttoainetta pääse vuotamaan.
-Vapaa-ajankalastajat: Noudattakaa alamittoja ja kalastussääntöjä. Päästäkää takaisin liian pienet kalat tai kutukalat. Ottakaa vain sen verran kalaa kuin todella käytätte. Ilmoittakaa havainnoista tai osallistukaa kalakantojen kansalaistutkimukseen.
-Uimarit tai saunan omistajat: Käyttäkää mökillä ympäristöystävällisiä saippuoita ja puhdistusaineita. Huolehtikaa, että mökin jätevedet puhdistetaan kunnolla. Välttäkää roskien tai ruoan heittämistä veteen laiturilta. Pitäkää ranta mahdollisimman luonnontilaisena (ruoko, kivet ja kasvit suojaavat meren eliöstöä).
-Kyläyhdistykset ja paikallisyhteisöt: Järjestäkää rantojen siivoustalkoita ja luontopäiviä. Suojelkaa kosteikkoja, rantaniittyjä ja matalia lahtia, joissa monet lajit elävät. Levittäkää tietoa siitä, miten rehevöitymistä voidaan vähentää. Tehkää yhteistyötä kuntien ja meren hyväksi toimivien järjestöjen kanssa. 

Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen lähettäneille!
Vastaajana tällä kertaa Conny Sjöqvist, meribiologian tutkija ja tohtori Åbo Akademin yliopistolla. Kuvitus: Hanna Karvinen.Image attachmentImage attachment

FRÅGA FORSKAREN – KYSY TUTKIJALTA

//SV
Vad kan en person som bor vid Skärgårdshavet (barn, familjen, markägare, dikesägare, båtägare, fritidsfiskare, simmare, bastu ägare, byalag) göra för havets välbefinnande?

En person som bor vid Skärgårdshavet kan göra ganska mycket för havets välbefinnande. Många små saker tillsammans gör stor skillnad, särskilt eftersom Östersjön är ett känsligt hav med lite vattenutbyte.
Här är konkreta saker som passar olika människor och grupper i vardagen:

-Som barn eller familj: Plocka skräp på stranden när ni badar eller promenerar. Lär känna djur och växter i havet – när man känner dem vill man också skydda dem.
-Undvika att lämna plast i naturen. Vara nyfiken: fråga varför vattnet ibland blir grönt (algblomning).
-Som markägare eller dikesägare: Lämna vegetationszoner vid diken och stränder som fångar upp näringsämnen. Skapa eller bevara små våtmarker som renar vatten innan det rinner ut i havet. Minska användningen av gödsel nära vatten. Se till att diken inte leder jord och näring rakt ut i havet.
-Som båtägare: Använd tömningstationer för toalettavfall i stället för att släppa ut det i havet. Undvik att köra i grunda vikar med mycket vegetation. Använd miljövänliga bottenfärger eller andra metoder mot påväxt. Tanka och serva båten så att olja och bränsle inte läcker.
-Som fritidsfiskare: Följ minimimått och fiskeregler. Släpp tillbaka fisk som är för liten eller lekfisk. Ta bara så mycket fisk som ni verkligen använder. Rapportera eller delta i medborgarforskning om fiskbestånd.
-Som simmare eller bastuägare: Använd miljövänliga tvål- och rengöringsmedel vid stugan. Se till att avloppsvatten från stugan renas ordentligt. Undvik att kasta skräp eller mat i vattnet från bryggan. Håll stranden så naturlig som möjligt (vass, stenar och växter skyddar livet i havet).
-Som byalag eller lokalsamhälle: Ordna strandstädningar och naturdagar. Skydda våtmarker, strandängar och grunda vikar där många arter lever. Sprida kunskap om hur man kan minska övergödning. Samarbeta med kommuner och organisationer som arbetar för havet.

År 2025 startade vi upp Fråga forskaren -verksamheten i samband med Skärgårdshavets år 2025. Frågor till forskare kan skickas in av vem som helst som funderar över något om skärgården och Skärgårdshavet. Vi hittar lämpliga forskare att svara på frågor fyra gånger per år och vi delar svaren via våra kanaler på sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Stort tack till alla som har skickat in frågor!
Den här gången ges svaren av Conny Sjöqvist, forskare och doktor i marinbiologi vid Åbo Akademi. Illustration: Hanna Karvinen.

———————————
//FI
Mitä Saaristomeren rannalla asuvat ihmiset (lapset ja perheet, maanomistajat, ojan omistajat, veneen omistajat, vapaa-ajankalastajat, uimarit, saunan omistajat, kyläyhdistykset) voivat tehdä meren hyvinvoinnin hyväksi?

Saaristomeren rannalla asuva ihminen voi tehdä melko paljon meren hyvinvoinnin eteen. Monet pienet teot yhdessä tekevät suuren eron, erityisesti siksi, että Itämeri on herkkä meri, jossa veden vaihtuvuus on vähäistä.
Tässä on konkreettisia asioita, jotka sopivat eri ihmisille ja ryhmille arjessa:

-Lapset ja perheet: Kerätkää roskia rannalta, kun käytte uimassa tai kävelyllä. Tutustukaa meren eläimiin ja kasveihin – kun ne tuntee, niitä haluaa myös suojella.
-Välttäkää muovin jättämistä luontoon. Olkaa uteliaita: kysykää, miksi vesi joskus muuttuu vihreäksi (leväkukinta).
-Maanomistajat tai ojan omistajat: Jättäkää ojiin ja rannoille kasvillisuusvyöhykkeitä, jotka sitovat ravinteita. Perustakaa tai säilyttäkää pieniä kosteikkoja, jotka puhdistavat vettä ennen kuin se virtaa mereen. Vähentäkää lannoitteiden käyttöä vesien lähellä. Huolehtikaa, etteivät ojat johda maata ja ravinteita suoraan mereen.
-Veneen omistajat: Käyttäkää käymäläjätteiden tyhjennysasemia sen sijaan, että päästätte ne mereen. Välttäkää ajamista matalissa lahdissa, joissa on paljon kasvillisuutta. Käyttäkää ympäristöystävällisiä pohjamaaleja tai muita keinoja estämään eliöiden kiinnittymistä. Tankatkaa ja huoltakaa vene niin, ettei öljyä tai polttoainetta pääse vuotamaan.
-Vapaa-ajankalastajat: Noudattakaa alamittoja ja kalastussääntöjä. Päästäkää takaisin liian pienet kalat tai kutukalat. Ottakaa vain sen verran kalaa kuin todella käytätte. Ilmoittakaa havainnoista tai osallistukaa kalakantojen kansalaistutkimukseen.
-Uimarit tai saunan omistajat: Käyttäkää mökillä ympäristöystävällisiä saippuoita ja puhdistusaineita. Huolehtikaa, että mökin jätevedet puhdistetaan kunnolla. Välttäkää roskien tai ruoan heittämistä veteen laiturilta. Pitäkää ranta mahdollisimman luonnontilaisena (ruoko, kivet ja kasvit suojaavat meren eliöstöä).
-Kyläyhdistykset ja paikallisyhteisöt: Järjestäkää rantojen siivoustalkoita ja luontopäiviä. Suojelkaa kosteikkoja, rantaniittyjä ja matalia lahtia, joissa monet lajit elävät. Levittäkää tietoa siitä, miten rehevöitymistä voidaan vähentää. Tehkää yhteistyötä kuntien ja meren hyväksi toimivien järjestöjen kanssa.

Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen lähettäneille!
Vastaajana tällä kertaa Conny Sjöqvist, meribiologian tutkija ja tohtori Åbo Akademin yliopistolla. Kuvitus: Hanna Karvinen.
See MoreSee Less

3 weeks ago
I dagarna två satt en grupp ivriga representanter för intressenter från olika delar av Europa och från flera biosfärområden och agerade provkaniner för olika, ännu halvfärdiga, digitala verktyg som kan hjälpa till i förvaltning och planering av verksamhet på öar och kustområden. Mellan varven fick vi njuta av Zandvoorts blåsiga, fantastiska sandstränder och -dyner. Tack MARBEFES -projektet, vi ser framemot de färdiga verktygen! https://www.marbefes.eu/

Parin viime päivän aikana joukko innokkaita sidosryhmien edustajia eri puolilta Eurooppaa ja useilta biosfäärialueilta toimi koekaniineina erilaisille, vielä puolivalmiille digitaalisille työkaluille. Näiden työkalujen tarkoituksena on auttaa saarten ja rannikkoalueiden toiminnan hallinnassa ja suunnittelussa. Taukojen lomassa saimme nauttia Zandvoortin tuulisista, upeista hiekkarannoista ja -dyynimaisemista. Kiitos MARBEFES-projektille – odotamme innolla valmiita työkaluja! https://www.marbefes.eu/Image attachmentImage attachment+5Image attachment

I dagarna två satt en grupp ivriga representanter för intressenter från olika delar av Europa och från flera biosfärområden och agerade provkaniner för olika, ännu halvfärdiga, digitala verktyg som kan hjälpa till i förvaltning och planering av verksamhet på öar och kustområden. Mellan varven fick vi njuta av Zandvoorts blåsiga, fantastiska sandstränder och -dyner. Tack MARBEFES -projektet, vi ser framemot de färdiga verktygen! www.marbefes.eu/

Parin viime päivän aikana joukko innokkaita sidosryhmien edustajia eri puolilta Eurooppaa ja useilta biosfäärialueilta toimi koekaniineina erilaisille, vielä puolivalmiille digitaalisille työkaluille. Näiden työkalujen tarkoituksena on auttaa saarten ja rannikkoalueiden toiminnan hallinnassa ja suunnittelussa. Taukojen lomassa saimme nauttia Zandvoortin tuulisista, upeista hiekkarannoista ja -dyynimaisemista. Kiitos MARBEFES-projektille – odotamme innolla valmiita työkaluja! www.marbefes.eu/
See MoreSee Less

3 weeks ago
FRÅGA FORSKAREN - KYSY TUTKIJALTA

SV// Vad äter musslor?
Musslor äter cyanobakterier och andra mikroalger som de filtrerar från havsvattnet. T.ex. blåmusslan kan filtrera ungefär 1 liter vatten per timme. Östersjömusslan filtrerar vatten precis som blåmusslan, men kan också bestämma sig för att äta allt möjligt från havsbottnet om det finns dåligt med mikroalger i vattnet (t.ex. delar av gamla blad, nedbrutna vattenväxter osv.). Då går den omkring och dammsugar på havsbottnen. 

År 2025 startade vi upp Fråga forskaren -verksamheten i samband med Skärgårdshavets år 2025. Frågor till forskare kan skickas in av vem som helst som funderar över något om skärgården och Skärgårdshavet. Vi hittar lämpliga forskare att svara på frågor fyra gånger per år och vi delar svaren via våra kanaler på sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Stort tack till alla som har skickat in frågor! 
Den här gången ges svaren av Conny Sjöqvist, forskare och doktor i marinbiologi vid Åbo Akademi. Illustration av sandmussla: Jessica Koivistoinen.
------------------------------------------

FI// Mitä simpukat syövät?
Simpukat syövät syanobakteereja ja muita mikroleviä, joita ne suodattavat merivedestä. Esimerkiksi sinisimpukka voi suodattaa vettä noin yhden litran tunnissa. Liejusimpukka suodattaa vettä samalla tavalla kuin sinisimpukka, mutta se voi myös päättää syödä kaikenlaista merenpohjasta.  Jos vedessä on vähän mikroleviä (esimerkiksi vanhojen lehtien osia, hajonneita vesikasveja), niin silloin liejusimpukka kuljeskelee ympäriinsä ja ikään kuin ”imuroi” merenpohjaa.

Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen lähettäneille!
Vastaajana tällä kertaa Conny Sjöqvist, meribiologian tutkija ja tohtori Åbo Akademin yliopistolla. Hietasimpukan kuva: Jessica Koivistoinen.Image attachmentImage attachment

FRÅGA FORSKAREN – KYSY TUTKIJALTA

SV// Vad äter musslor?
Musslor äter cyanobakterier och andra mikroalger som de filtrerar från havsvattnet. T.ex. blåmusslan kan filtrera ungefär 1 liter vatten per timme. Östersjömusslan filtrerar vatten precis som blåmusslan, men kan också bestämma sig för att äta allt möjligt från havsbottnet om det finns dåligt med mikroalger i vattnet (t.ex. delar av gamla blad, nedbrutna vattenväxter osv.). Då går den omkring och "dammsugar" på havsbottnen.

År 2025 startade vi upp Fråga forskaren -verksamheten i samband med Skärgårdshavets år 2025. Frågor till forskare kan skickas in av vem som helst som funderar över något om skärgården och Skärgårdshavet. Vi hittar lämpliga forskare att svara på frågor fyra gånger per år och vi delar svaren via våra kanaler på sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Stort tack till alla som har skickat in frågor!
Den här gången ges svaren av Conny Sjöqvist, forskare och doktor i marinbiologi vid Åbo Akademi. Illustration av sandmussla: Jessica Koivistoinen.
——————————————

FI// Mitä simpukat syövät?
Simpukat syövät syanobakteereja ja muita mikroleviä, joita ne suodattavat merivedestä. Esimerkiksi sinisimpukka voi suodattaa vettä noin yhden litran tunnissa. Liejusimpukka suodattaa vettä samalla tavalla kuin sinisimpukka, mutta se voi myös päättää syödä kaikenlaista merenpohjasta. Jos vedessä on vähän mikroleviä (esimerkiksi vanhojen lehtien osia, hajonneita vesikasveja), niin silloin liejusimpukka kuljeskelee ympäriinsä ja ikään kuin ”imuroi” merenpohjaa.

Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen lähettäneille!
Vastaajana tällä kertaa Conny Sjöqvist, meribiologian tutkija ja tohtori Åbo Akademin yliopistolla. Hietasimpukan kuva: Jessica Koivistoinen.
See MoreSee Less

3 weeks ago
FRÅGA FORSKAREN -KYSY TUTKIJALTA

//SV 
Hur lever tångräkan?
Tångräkan lever i grunt kustvatten och vid stränder, ofta bland tång och alger. Den är mycket vanlig i Östersjön. Tångräkan är allätare. Den äter bland annat små alger, plankton, små djur som maskar och larver och till och med pollen. Den lever på några 10cm:s djup till några meter där den kan gömma sig för rovdjur.

År 2025 startade vi upp Fråga forskaren -verksamheten i samband med Skärgårdshavets år 2025. Detta har varit en så lyckad form av samarbete och växelverkan att vi vill fortsätta med det. Frågor till forskare kan skickas in av vem som helst som funderar över något om skärgården och Skärgårdshavet. Vi hittar lämpliga forskare att svara på frågor fyra gånger per år och vi delar svaren via våra kanaler på sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Stort tack till alla som har skickat in frågor! 
Den här gången ges svaren av Conny Sjöqvist, forskare och doktor i marinbiologi vid Åbo Akademi. Illustration: Sonja Dragon

//FI
Miten leväkatkarapu elää?
Leväkatkarapu elää matalissa rannikkovesissä ja rannoilla, usein rakkolevän ja muiden levien seassa. Se on hyvin yleinen Itämeressä. Leväkatkarapu on kaikkiruokainen. Se syö muun muassa pieniä leviä, planktonia, pieniä eläimiä kuten matoja ja toukkia sekä jopa siitepölyä. Se elää muutaman kymmenen senttimetrin syvyydessä aina muutamaan metriin asti, missä se voi piiloutua petoeläimiltä.

Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Tämä on ollut niin hieno yhteistyön ja vuorovaikutuksen muoto että haluamme jatkaa sitä. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen lähettäneille!
Vastaajana tällä kertaa Conny Sjöqvist, meribiologian tutkija ja tohtori Åbo Akademin yliopistolla. Kuvitus: Sonja Dragon.Image attachmentImage attachment

FRÅGA FORSKAREN -KYSY TUTKIJALTA

//SV
Hur lever tångräkan?
Tångräkan lever i grunt kustvatten och vid stränder, ofta bland tång och alger. Den är mycket vanlig i Östersjön. Tångräkan är allätare. Den äter bland annat små alger, plankton, små djur som maskar och larver och till och med pollen. Den lever på några 10cm:s djup till några meter där den kan gömma sig för rovdjur.

År 2025 startade vi upp Fråga forskaren -verksamheten i samband med Skärgårdshavets år 2025. Detta har varit en så lyckad form av samarbete och växelverkan att vi vill fortsätta med det. Frågor till forskare kan skickas in av vem som helst som funderar över något om skärgården och Skärgårdshavet. Vi hittar lämpliga forskare att svara på frågor fyra gånger per år och vi delar svaren via våra kanaler på sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Stort tack till alla som har skickat in frågor!
Den här gången ges svaren av Conny Sjöqvist, forskare och doktor i marinbiologi vid Åbo Akademi. Illustration: Sonja Dragon

//FI
Miten leväkatkarapu elää?
Leväkatkarapu elää matalissa rannikkovesissä ja rannoilla, usein rakkolevän ja muiden levien seassa. Se on hyvin yleinen Itämeressä. Leväkatkarapu on kaikkiruokainen. Se syö muun muassa pieniä leviä, planktonia, pieniä eläimiä kuten matoja ja toukkia sekä jopa siitepölyä. Se elää muutaman kymmenen senttimetrin syvyydessä aina muutamaan metriin asti, missä se voi piiloutua petoeläimiltä.

Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Tämä on ollut niin hieno yhteistyön ja vuorovaikutuksen muoto että haluamme jatkaa sitä. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen lähettäneille!
Vastaajana tällä kertaa Conny Sjöqvist, meribiologian tutkija ja tohtori Åbo Akademin yliopistolla. Kuvitus: Sonja Dragon.
See MoreSee Less

3 weeks ago
Nytt material om miljökänslor!
Uutta materiaalia ympäristötunteista! 

För att stöda lärare och övrig personal i skolorna har Skärgårdshavets Unesco biosfärområde utarbetat detta material tillsammans med Känsla rf. Målgruppen för materialet är elever i årskurs 7-9 samt studerande på andra stadiet. Materialet går att printa ut på vår hemsida och inom kort kommer skolorna i Pargas stad och på Kimitoön att få ett riktigt exemplar av spelet. https://biosfar.fi/biosfarakademin/grundlaggande-utbildning/#klimatoro

Opettajien ja koulujen muun henkilöstön tukemiseksi Saaristomeren biosfäärialue on laatinut tämän materiaalin yhdessä Tunne ry:n kanssa. Materiaalin kohderyhmä on vuosiluokkien 7–9 oppilaat sekä toisen asteen opiskelijat. Materialin voi tulostaa verkkosivuiltamme, ja pian Paraisten kaupungin sekä Kemiönsaaren koulut saavat pelistä myös “oikean” kappaleen. https://biosfar.fi/fi/biosfaariakatemia/perusopetus/#ilmastohuoliImage attachment

Nytt material om miljökänslor!
Uutta materiaalia ympäristötunteista!

För att stöda lärare och övrig personal i skolorna har Skärgårdshavets Unesco biosfärområde utarbetat detta material tillsammans med Känsla rf. Målgruppen för materialet är elever i årskurs 7-9 samt studerande på andra stadiet. Materialet går att printa ut på vår hemsida och inom kort kommer skolorna i Pargas stad och på Kimitoön att få ett "riktigt" exemplar av spelet. biosfar.fi/biosfarakademin/grundlaggande-utbildning/#klimatoro

Opettajien ja koulujen muun henkilöstön tukemiseksi Saaristomeren biosfäärialue on laatinut tämän materiaalin yhdessä Tunne ry:n kanssa. Materiaalin kohderyhmä on vuosiluokkien 7–9 oppilaat sekä toisen asteen opiskelijat. Materialin voi tulostaa verkkosivuiltamme, ja pian Paraisten kaupungin sekä Kemiönsaaren koulut saavat pelistä myös “oikean” kappaleen. biosfar.fi/fi/biosfaariakatemia/perusopetus/#ilmastohuoli
See MoreSee Less

4 weeks ago
Load more